Avgörandet!!!

Nu ska det ske... Det sista avgörandet... Det som förändrar min framtid och som är ett måste...
Finns absolut ingen annan utväg... Allt är noga genomtänkt... Har bollat tankar, ideér och åsikter med min Kära...

Jag är nu helt säker på min sak, även om det känns mycket vemodigt och jobbigt... Jag är helt söndertrasad inombords och VET och har tagit reda på HUR jag kan få upprättelse...
Hur jag kan lämna ut personer som så fullständigt SÄNKT mig längre och längre ner...

Alla bevis jag sitter inne med... Som jag vet kan komma att fälla de som skadat mig så...
De som tror att de sitter säkert.... Men som faktiskt hänger ordentligt lösa...

Det känns bra inom mig att beslutet är fattat... Att jag kommit till den vändpunkt som äntligen
låter mig få andas i rätt miljö och som gör att jag nu kan gå vidare... Men det gör också förbannat ont.... Så ont att man bara vill gå ut i skogen och göra slut på allt... På sig själv...

Samma känsla som jag hade efter att ha flytt från Demonen... Att bara vilja sluta sina ögon och aldrig vakna mer... Att jag var så nedplockad i molekyler att jag inte hittade en endaste liten bit av mig själv nånstans... Jag visste inte alls var jag skulle börja att få ihop mig...

Känslan är densamma nu, men läget är inte det minsta likt... Mitt privatliv nu är det vackraste privatliv jag nånsin levt och det stöd jag har nu är det absolut mest trygga stöd jag nånsin haft...
Därför är inte situationen densamma denna gång även om dom haft sönder mig inombords...

Denna gång är jag inte helt nerplockad... Det finns nån som hela tiden samlar ihop varenda liten bit av mig och sätter allt på rätt plats igen så att jag på nytt blir hel... Så att mitt kippande efter andan åter igen blir lugna trygga andetag...

Han tillåter inte att någon nånsin mer får göra mig så illa som Demonen och "de andra" har gjort...
De andra som jag för enkelhetens skull tänker kalla "rumpnissarna"....

Rumpnissarna kan vara vilka som helst... Jag tänker inte här berätta om vilka de är... De kan vara de ni allra minst tror.. Eller allra mest tror... Spelar ingen roll.... JAG vet....

Avgörande är i antågande...... Ett STORT ögonblick.... Ett MODIGT val... Av mig... Vilken utveckling jag gjort... I mig själv och OM mig själv... Jag VÅGAR saker jag ALDRIG vågat förut...

Fan,vad jag är stolt över mig själv... Min Kära A, som ger mig så mycket kraft... Så mycket positiv energi... Så mycket Kärlek.... Åhhhh....Så jag Älskar DIG......

Du har gjort mig till en FRI och MODIG kvinna.... Nu går vi framåt igen... Starkare än nånsin... Alltid Tillsammans.... Vi lämnar Rumpnissarna bakom oss... Jag behöver dom inte mer... :))

 Det här är JAG.... Jag håller mig stadigt för bröstet.... Står rak i ryggen..... Huvudet högt.... I mitt Hjärta rymmer det MASSOR av Kärlek... Till ALLA ER som jag Älskar så högt... Mitt samvete är mer rent än nånsin förr... Min Hjärna är KLAR.... Min röst är ödmjuk men tydlig... Min själ är STOLT... Jag har aldrig nånsin vetat om mitt eget värde, men NU vet jag så väl.... Och, jag har aldrig tyckt om att vara mig själv för att jag inte vetat vem jag är... Nu vet jag och jag gillar den jag lär känna och jag är seriöst nyfiken på VAD jag mer har att erbjuda I mig själv.... Hey, tjejen.... DU ÄR JÄKLIGT BRA!!!! :))




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0