Livsskolan!!!

Det sätter sina spår att ha blivit så kränkt.... Så många gånger nu som min Älskade Man kört mig till jobbet och suttit i bilen med mig innan jag ska gå in, och bara hållt om mig, pratat lugnt och gett mig kraft att gå in genom grindarna....

Hur Han påtalat gång på gång, att jag inte ska vara rädd, inte sänka blicken, inte känna att jag är boven...... Hur Han andats in energi i mitt öra och sett mig djupt in i ögonen och sagt mig några väl valda och upplyftande ord som gett mig känseln tillbaka i benen och som gjort att jag kunnat gå ur bilen och in till det ställe jag alltid tidigare verkligen älskat att gå till.....

Och numera vet jag ju så väl, efter att ha bearbetat allt från mitt tidigare förhållande med Psykopaten/Demonen, att jag ALDRIG mer blir ett offer för någon och att jag aldrig mer accepterar att bli illa behandlad på FEL och fullkomligt orealistiska grunder....

Jag har lärt mig så mycket om mig själv och fått en egen inre styrka där jag också hämtar syre ifrån som hjälper mig igenom svåra stunder... Jag är inte längre beroende av andra... Att få stöd, kärlek och bekräftelse från sin nära omgivning är givetvis ett oerhört viktigt erkännande och nånting som alla behöver.... Men, att då dessutom, lärt sig och tagit till sig av andra misstag, svårigheter och fall, och kämpat sig tillbaka till Livet igen genom att nå en egen inre harmoni, är ju en Gåva som gör saker och ting lite enklare....

Jag önskar att fler ska nå det jag känner inom mig numera... för sin egen och för sin omgivnings skull... Att våga inse sina fel,brister och att man är sårbar och helt enkelt är Människa, där det inte finns något manus att följa på hur man ska bete sig, utan man får lära sig av sig själv.... LIVETS SKOLA....

Finns ingen högre utbildning än just Livsskolan.... Älskade medmänniskor..... ERKÄNN ER SJÄLVA och kom ut och ANDAS på riktigt.... Så mycket annorlunda ni kommer att må då... Så hela och fria ni kommer att bli..... JAG hatar inte.... Jag är en Älskande Människa..... TROTS ALLT..... Däremot kan man undvika de som försöker att suga ur en all energi... Det ger inget alls med sånt umgänge och man stannar till själv i sin egen utveckling....Det är inte värt det mer...Och, jag kommer aldrig att låta någon nå min egen inre trygghet igen....

Att inse sina svagheter är STARKT... Mäktigt..... Jag vet mina, därför är jag också så mycket starkare nu....

Ni får stå kvar i er själva men det blir så jobbigt och tungt tillslut att vara så inlåst och inskränkt i sig själv... Försök rucka på fasaden och KOM UT.................................... Det är rätt okej härute.... :)


Självkännedom-Självförnekelse


Det finns ett ord som heter Självkännedom.... SJÄLVKÄNNEDOM........

Detta skulle kunna kunna bli en C-uppsats i Psykologi och Beteendevetenskap,men det blir bara några få meningar.... SJÄLVKÄNNEDOM.... och.... SJÄLVFÖRNEKELSE......
Den nya generationens starkaste Ledord..... Den äldre generationens feghet.......

Med falskhet kommer man långt.... Med total brist på egna fel och brister kommer man ännu längre... Jag blev ett hot.... Ett alldeles för oroväckande "problem"....... För att göra det lättare för er själva så skapades JAG som problemet....

Detta är MIN Blogg.....  Jag FÅR skriva precis vad jag vill här......

Kommunikation är ett viktigt begrepp..... När man inte kan kommunicera med vissa människor så finner man andra alternativ.... Iallafall jag..... Vi har alla olika sätt att hantera kriser och problem på..... Vi är alla olika sårbara...... Jag låg... Ni fortsatte att sparka....... Trots att ni så väl märkte att min lust,glädje och tro bleknade mer och mer...... Jag försökte nå er...... Ni tittade bort.....

Och i och med det så skapade ni mig som problemet...... Den onda..... Den elaka..... Den som sett igenom er falska fasad och fullkomligt oacceptabla brist på respekt, moral och lojalitet mot andra...

Den som vågade sticka hål på alla oriktigheter och mobbing av människor som vågade sticka ut....

Ni blev tvungna att hålla ihop för ni märkte de starka krafterna från annat håll.... Hur det bubblade..... Osade.... ...... Skapade ni kanske själva den stanken? Besitter man självkännedom så vet man svaret på den frågan......

Besitter man självförnekelse så vet man definitivt INTE svaret på frågan............

Jag förnekar inte mina egna fel och brister.... Jag förnekar inte heller mig själv..... Jag är nämligen också människa..... Det rinner blod även i min kropp..... Det finns ett hjärta som slår även hos mig...
Och det finns en hjärna som försöker förstå även i mitt huvud........

Det finns nog inte så många i min situation som hade stått ut så länge som jag kämpat, och ändå fortsätta vara stark.....Många hade gett upp för länge sen..... När vanmakten bara blir starkare och starkare så handlar man inte alltid så rationellt eller förnuftigt...... När maktlösheten bara gör sig mer och mer påmind så börjar timglasets sand att rinna ut så sakteliga.....

När jag föll ihop en dag, så hade jag ingen som helst energi kvar..... Benen bar inte... andningen slutade helt att fungera... Min pressade hjärna slog bakut och tappade all form av eget tänkande.....

Luften tog slut..... Syret försvann...... Hade inte kort-mannen lyft upp mig så hade jag svimmat... Det var så nära...... Trots detta, lyfte jag min matta och tårfyllda blick mot min "Baneman" och vädjade med svag röst: "Snälla du, kan vi inte bara lösa detta nu, jag orkar inte mer"... Han bara stod där och uttryckte: " Jag har ingenting att lösa"........ Inte ens i detta skede kunda han inse sin egen del.... Mänskligt? Vuxet? Moget? Förnuftigt? Empatiskt? Manligt? Välj själv.......

 Problemet kommer inte att försvinna för att ni kanske blir av med mig...Det kommer bara att växa och växa...... Vem ska ni stressa iväg som ett jagat byte nästa gång för att de vågar påtala de stora brister och fel som är så extremt påtagliga?

Jag hade feber och kräkningar och det värker i hela kroppen.....Mina händer skakade och jag såg suddigt..... För första gången var jag sjuk från mitt arbete.... Det har inte hänt förr...... Jag studsade av glädje till jobbet varenda gång förut...... Nu studsade jag av ångest att behöva möta er..... Folk har sagt att jag ska anmäla detta....... Att det är mycket allvarligt....... Jag har inte tänkt klart än... Måste få distans.... Sköter allt på plats helt proffsigt och som den skickliga medarbetare jag är och går inte mer in i konfrontationer.... Man kan inte förändra andra, bara sig själv.....

Det som gör det extra lustigt,om man nu vill blanda in lite humor i detta, är att vi jobbar för att hjälpa,värna och bidra till fred ute i världen....... Så vackert...... Vi värnar om fred ute i världen men inom våra egna väggar så KROSSAR vi....... Utan att blinka......

Det som ger mig kraft nu, är min egen inre medvetenhet om vad jag är värd OCH min Familjs starka Kärlek och stöd.... Dessutom, icke att förglömma, mina fantastiska kolleger, de allra flesta av er... Vilket stöd ni ger mig... Tack för ALL energi ni ger mig nu och för att ni får mig att ännu mer förstå att det inte är JAG som är problemet och den "besvärliga"....

Tack för att ni också sett, hört och berättat allt av värde som gör att jag nu helt kan gå stolt och rakryggad genom detta....  Tack för att ni anser att jag ska stanna.... I den frågan har jag dock inte tänkt klart än..... Tyvärr.....


RSS 2.0